Aktivt val att bygga passivhus

Lägre energiförbrukning, och fler studiebesök.
Där har ni de största skillnaderna på att bo i Stockholms första passivhus jämfört med i ett "vanligt hus".
- Vi bidrar till minskade koldioxidutsläpp utan att sänka vår boendestandard, säger husägarna Andreas Granbäck och Linda Wester.

I januari i år flyttade Andreas Granbäck och Linda Wester in i Stockholms första, och Sveriges andra lågenergihus, eller passivhus som det ofta kallas i folkmun. På en tomt i Vallentuna norr om Stockholm har de, i samarbete med Paroc som tillverkar byggisolering, byggt ett energiklokt lösvirkeshus. Sedan dess har Andreas och Linda alltid haft välstädat hemma och bullar i frysen.
- Det har varit jättestort intresse kring bygget och vi får ta emot många studiebesök, både från journalister, husföretag och representanter för alla som levererat olika material och lösningar till huset, berättar Andreas Granbäck.

Extremt tätt hus

Ett passivhus är egentligen inget annat än ett extremt tätt och väl genomtänkt hus. Man minimerar värmeförluster genom att bygga extra tjocka och välisolerade väggar (ca 80 cm) och installera energifönster med lågt u-värde. Ett effektivt ventilationssystem är också avgörande. Då räcker det med värmen från de boende, hushållsapparater och instrålad sol för att få en behaglig inomhustemperatur. Risken att det blir för kallt i huset är minimal.
- Det räckte med att tända några värmeljus för att höja temperaturen två grader en dag i vintras när det var riktigt kallt, minns Andreas och Linda.

Värmen kan istället utgöra ett större problem. Effektiv solavskärmning är därför en förutsättning.
- När man planerar huset måste man ta hänsyn till solljuset och anpassa alla fönster efter det. Man vill ha in så mycket sol som möjligt på vintern, men så lite som möjligt på sommaren, säger Linda Wester.

20 grader inomhus

Eftersom familjen Granbäck-Wester valt att bygga sitt hus i två etapper av ekonomiska skäl så har solavskärmningen inte fungerat som planerat i början. Den tillbyggnad som påbörjades nu i september, och beräknas vara klar till jul, kommer att lösa problemet. Utbyggnaden i vinkel och balkongen på övervåningen kommer att minska ljusinsläppet på bottenvåningen.

Inomhustemperaturen har i snitt legat på 20 grader.
- När man inte har element kan man inte justera värmen i enskilda rum utan det är samma temperatur i hela huset. Därför letar vi faktiskt efter någon miljövänlig lösning för att tillverka kyla i sovrummet. Men någon vanlig a.c som drivs med elektricitet blir det inte tal om. Vi hoppas kunna tillverka kyla med hjälp av solen, Berättar Andreas Granbäck.

På taket till tillbyggnaden ska solpaneler placeras. Detta kommer att innebära gratis varmvatten under stora delar av året.

Vill inte avstå komforten

För familjen Granbäck-Wester handlar det mycket om att leta efter lösningar som passar in i deras miljötänkande. Hittills har inget varit omöjligt, även om allt först pekat på det. Men med mycket envishet, tålamod och sökande på internet har de hittat specialprodukter. Rätt sorts glödlampor fick de leta länge efter. Eftersom de vill undvika övervärme i huset är LED- och lågenergilampor de enda alternativen.
- Vi fick höra att det inte finns dimbara LED- och lågenergilampor, men till slut hittade vi ett märke som heter Govena på nätet.

Andreas och Linda menar att det är nödvändigt att kunna leva ett normalt liv med den standard som dagens människor är vana vid.

- Vi vill inte minska på komforten bara för att vi bor i ett passivhus. Jag tror det är en förutsättning att man ska kunna leva ett normalt liv utan inskränkningar för att passivhusen ska kunna slå igenom, säger Andreas Granbäck.

Följa elförbrukningen dag för dag

De ska även få särskilda elmätare installerade. Elmätarna, från det tyska företaget Yello Strom, är försedda med en display och visar elförbrukningen minut för minut.
- Då kan vi följa vår elförbrukning från dag till dag och se hur mycket vi gör av med.

Energiförbrukningen i Villa Granbäck beräknas till 15-16 kWh/kvm/år. Total förbrukning inklusive hushållsel och varmvatten är cirka 45 kWh/kvm/år. I en "vanlig" standardvilla ligger den totala förbrukningen på cirka 180-200 kWh/kvm/år.
Paroc har inte offentliggjort några siffror än, efter första halvåret. Anledningen är att man inte kan få tillförlitliga resultat innan betongplattan torkat ut helt och innan etapp 2 är klar. Det är först då man kan justera in ventilationen.

Text och foto: Susanne Mattsson