Nya regler -bostadshus utan bygglov

Från och med den 2 juli ska det bli tillåtet att bygga ett max 25 kvadratmeter stort bostadshus som kan användas som permanentbostad, utan att behöva söka bygglov. Det krävs dock att man gör en anmälan och att huset är ett komplement till ett redan existerande en- eller tvåbostadshus som har bygglov.

Det kommer också att bli tillåtet att utan bygglov bygga ut sitt hus med 15 kvadratmeter, bygga till två takkupor, eller inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus. Det är innebörden i remissen ”Nya åtgärder som kan genomföras utan krav på bygglov” som regeringen i dag beslutat att överlämna till Lagrådet.

– Det här är en viktig reform för mängder av villa- och sommarstugeägare, och något som de kommer att få nytta av redan nu till sommaren. Förslagen innebär väsentliga lättnader för den enskilde att kunna uppföra ett till litet hus på tomten, bygga ut sitt hus eller inreda en till bostad, till exempel till ett tonårsbarn, utan att behöva söka bygglov, säger bostadsminister Stefan Attefall.

– Det är inte bara småhusägare som vinner på den här reformen. Även ungdomars möjligheter att hitta en bostad där man får arbete ökar när antalet bostadstillfällen ökar, säger Daniel Liljeberg, chefsekonom på Villaägarna.

Följande åtgärder föreslår regeringen i framtiden inte ska behöva bygglov men dock i vissa fall anmälan:

Komplementbostadshus på högst 25 kvadratmeter

Regeringen föreslår en ny bostadsform – komplementbostadshus – som ska kunna uppföras utan krav på bygglov. Arean ska kunna vara maximalt 25 kvadratmeter. Till skillnad från dagens friggebodar ska bostäderna kunna användas som permanentbostad, men också som garage, förråd eller gäststuga. I normalfallet ska det vara möjligt att bygga ett komplementbostadshus även om det strider mot bestämmelserna i en detaljplan.
Arean för komplementbostadshuset föreslås kunna delas upp i delar, dvs. t.ex. 20 kvadratmeter bostad och 5 kvadratmeter förråd på ett annat ställe på tomten. Regeringen föreslår en högsta nockhöjd på 4 meter för ett komplementbostadshus medan 3 meter gäller för friggebodarna.
Ett komplementbostadshus förutsätter att en anmälan görs till kommunens byggnadsnämnd. Om huset ska byggas närmare tomtgränsen än 4,5 meter förutsätts precis som med friggebodarna grannarnas godkännande.

Nuvarande regler för friggebodar behålls.
Det blir således möjligt att bygga både 25 kvadratmeter komplementbostadshus och 15 kvadratmeter friggebodar i anslutning till ett en- eller tvåbostadshus.
Boverket redovisade i höstas ett alternativt förslag om att öka den tillåtna storleken på friggebod från 15 till 20 kvadratmeter. Regeringen har dock valt att behålla 15 kvadratmeter som maximal area för friggebodar. Anledningen är att regeringen delar Boverkets bedömning att det skulle bli förvirrande med både komplementbostadshus på maximalt 25 kvadratmeter och ”nya” friggebodar på 20 kvadratmeter. Den ytmässiga skillnaden är relativt liten, och dessutom föreslogs att den större friggeboden skulle vara anmälningspliktig vid en placering närmare tomtgräns än 4,5 meter medan mindre friggebodar inte skulle vara anmälningspliktiga. Nyttan med en sådan förändring överväger inte den ökade administration och prövningsförfarande som skulle bli fallet med tanke på att friggebodar ofta placeras närmare tomtgräns än 4,5 meter.
När det gäller kravet på att det ska vara minst 4,5 meter till gränsen så är det inte ovanligt att en villa eller ett radhus gränsar till en väg, en gata eller en park, s.k. allmän plats. I sådana fall finns det enligt nuvarande regler ingen granne som kan medge att huset placeras närmare gränsen än 4,5 meter. Regeringen anser därför att Boverket bör ges i uppdrag att se över reglerna för avstånd till gräns för allmän plats.

Tillbyggnad om 15 kvadratmeter
Regeringen föreslår att en tillbyggnad på maximalt 15 kvadratmeter får göras på en- och tvåbostadshus utan krav på bygglov. Om tillbyggnaden är närmare tomtgränsen än 4,5 meter krävs dock grannarnas medgivande. I normalfallet ska en tillbyggnad kunna ske även om det strider mot gällande detaljplan. Tillbyggnaden ska anmälas till byggnadsnämnden.

Inredning av ytterligare en bostad
Det ska inte behövas bygglov för att inreda ytterligare en bostad i ett enbostadshus, till exempel i källarplanet. I normalfallet ska det vara möjligt att inreda en sådan bostad även om det strider mot bestämmelserna i en detaljplan. Tillbyggnaden ska anmälas till byggnadsnämnden.

Tillbyggnad med maximalt två takkupor
Varken bygglov eller anmälan ska krävas för att på en- eller tvåbostadshus göra högst två takkupor som inte innebär ingrepp i den bärande konstruktionen. Antalet takkupor gäller per byggnad och ska få uppta högst halva takfallet.

Mysigt och inbjudande i The Portico från Gabriel Ash. Här i friggebodsformat som inte kräver bygglov. Foto; Cecilia Nordstrand/ Vansta Trädgård
 

Fortsatt krav på bygglov
I följande situationer föreslår regeringen att det även framöver ska ställas krav på bygglov:
- om kommunen i detaljplan kräver bygglov för ett område som utgör en värdefull miljö
- om byggnaden är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt eller ingår i sådant område
- om tillbyggnaden är inom eller i anslutning till en flygplats eller ett övnings- och skjutfält som är av riksintresse för totalförsvaret enligt bestämmelser i miljöbalken

Följdändringar
I lagrådsremissen föreslår regeringen också ett antal förenklingar i den procedur som föregår ett startbesked i denna typ av ärenden. Det ska till exempel inte finnas något krav på tekniskt samråd när någon gör en tillbyggnad på maximalt 15 kvadratmeter, inreder ytterligare en bostad eller uppför ett komplementbostadshus. Ett tekniskt samråd är ett möte mellan byggnadsnämnden, byggherren och den kontrollansvarige där man går igenom hur arbetet ska planeras och organiseras, byggherrens förslag till kontrollplan och handlingarna i övrigt.

Innan byggnadsnämnden beslutar om startbesked ska nämnden bedöma om bl.a. kraven i Boverkets byggregler är uppfyllda. Regeringen föreslår att antalet krav som nämnden ska bedöma ska begränsas i förhållande vad som gäller i dag.

Alla förändringar föreslås träda i kraft den 2 juli 2014.
Förslagen i lagrådsremissen baserar sig dels på förslag från Plangenomförandeutredningen som utredare Lars Magnusson lämnade till regeringen i maj 2013, dels på förslag som Boverket lämnade till regeringen i december 2013.

Av: Annika Rådlund Källa: Socialdepartementet och Villaägarna
Foto i toppen: Sommarnöjen